Bara 20 – 30 % av åhörarna räckte upp handen när Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan, frågade hur många som skulle vara positiva till en klättervägg på Stadsbiblioteket. Det var vid en offentlig paneldebatt om Stadsbibliotekets framtid.

Det är ingenting konstigt med en tveksam inställning till klättervägg och det är ju också bara en idé, som kanske aldrig blir verklighet. Efter mötet kom jag ändå att tänka på: hur skulle stämningen ha varit om publiken hade bestått av 250 barn i åldern 9-16 år? Förmodligen ganska annorlunda, med hänsyn till den oförbehållsamma aptit på livet som lyckligtvis kännetecknar yngre medborgare.

Därför ligger det nära till hands att söka nya former i framtidens arbete med brukarmedverkan, sådana som passar in i bibliotekets vision att vara något för alla. Det betyder att vi måste hitta nya metoder för att ge alla möjlighet att ha inflytande över bibliotekets prioriteringar, även Malmös barn.

I biblioteksstrategin skriver vi:

Biblioteket är “The Great Good Place”. Vi ska skapa tillgänglighet utan hinder. Vi ska öppna dörrarna och skapa fler ingångar till byggnaderna. Vi ska också införliva platsen utanför biblioteket och försöka binda ihop de inre och yttre rummen.Vi vill expandera mötesplatsen – i tid (ökade öppettider), rum (ut i park, simhall, razzior) och i Malmöbornas hjärtan (delaktighet, mat, värme, engagemang). Besökarna ska uppleva något nytt varje gång de kommer.

Vad betyder egentligen en barnanpassad miljö?

Idén om ”Great Good Places” har formulerats av den amerikanske antropologen Ray Oldenburg. I korthet går den ut på att identifiera vilka kvaliteter mötesplatser ska förses med för att vara attraktiva för många olika människor med många olika intressen – beroende på ålder, etnicitet, utbildning osv.

Mötesplatser som fungerar bra, kännetecknas av ett stort utbud av möjligheter. Under hösten har biblioteket organiserat en ”familjehelg” som hade just detta syfte. Vid det tillfället kom 40% fler besökare till biblioteket jämfört med en genomsnittlig helg. Så det blev en god uppslutning.

Familjerna gav uttryck för sin entusiasm över helgens många valmöjligheter. En mor sa till exempel till sin dotter: ”Tänk vad mycket vi har fått vara med om på biblioteket idag. Först har vi varit på sagostund och sedan på hiphop-konsert och nu ska vi gå och låna böcker…” Den sortens resonemang bekräftar för oss på biblioteket vikten av att skapa ramar för upplevelser som ger nya erfarenheter och ny kunskap.  

Barn är bra på att göra mer än en sak. De är multifunktionella, och gärna med flera samtidiga aktiviteter. Många barn behöver också kroppsliga utmaningar i kombination med intellektuella processer. Tendensen i utvecklingen av barnbibliotek präglas av detta faktum.

Idag etablerar biblioteken verkstäder och workshops, där barnen själva kan skapa. Man kan till exempel spela in sin egen film, lägga in boktips på nätet och mycket annat. Om man vill ha lugn och ro kan man söka skydd i stora mjuka ligg- och sittmiljöer där man kan lyssna till musik eller ljudböcker eller bara slappna av. På andra ställen kan man spela spel, leka, träffa vänner, tala med vuxna. Allt detta, utöver upplevelser med böcker, gör kanske folkbiblioteken mer betydelsefulla än någonsin som mötesplatser med fria resurser för barn. I detta sammanhang skulle en klättervägg faktiskt vara ett alldeles utmärkt supplement.