Utdrag ur mitt tal vid återinvigningen av Malmö- och Gullbergrummen och presentationen av Stadsbibliotekets nya skulptur ”Den poetiska cykeln” lördag 28 november 2009.

Nu är vi till slut färdiga med att iordningställa de vackra ljusa rummen på fjärde våningen i Slottet. Vår långsamhet har gett konstnären Leif Nelson god tid till att bli klar med sitt anmärkningsvärda arbete. Jag är mycket imponerad och lycklig över resultatet. Obelisken står där och strålar – som om den redan från början var skapad till rummet. Den är samtidigt både substantiell och lätt. Jag skulle inte alls bli förvånad om den plötsligt lättade med sockel och tryckplåtar och svävade högt över oss med en underfundig blick ner på oss. För den är ju nästan flygande denna fina kolonn med cykel och vingar.

Jag är i gengäld också övertygad om att den skulle komma tillbaka igen. Det skulle den göra för att den har funnit sin rätta plats här i Malmörummet i Slottet på Stadsbiblioteket. Skulpturen tillför rummet nytt värde. Jag tror att grunden är lagd för ett fruktbart, långt och lyckligt partnerskap. Till glädje för bibliotekets besökare och anställda. Den har kommit hem och vi ska ta väl hand om den. Leif Nelson skriver att allt är en ”metamorfos” – i detta sammanhang vill jag lägga till ordet ”symbios” (ett samliv mellan två livsformer som är till nytta för båda).

”Den poetiska cykeln” har kommit till Malmörummet vid helt rätt tidpunkt. Som ett led i strategin ”Darling Library” hade vi på biblioteket bestämt att vi ville ”re-estetisera” de mycket vackra rummen på fjärde våningen i Slottet. I första hand Malmörummet och Gullbergrummet. Därför kan vi återinviga rummen tillsammans med cykeln.

Gullbergrummet har åter inretts som mötesrum – och kan användas som ett vackert litet föreläsningsrum, vilket verkligen behövs. Biblioteket har tagit tillfället i akt att ta fram Gullbergsamlingen och placerat den i rummet igen. Det gör vi med respekt för Hjalmar Gullbergs författarskap och för dess betydelse för Malmö och Skåne. Hjalmar Gullbergs bibliotek har inte i sig själv ett värde som en modern offentligt tillgänglig bibliotekssamling, men den är ett enastående kultur- och litteraturhistoriskt minne – och det ska leva här, tillsammans med allt det moderna.

Genom att ta fram samlingen vill vi signalera vår förankring i historien och arvet. Det är här vi har vår utgångspunkt också när vi på andra platser, i och utanför biblioteket, utvecklar det hypermoderna, mångkulturella kultur- och kunskapscentret. 

Malmö Förskönings- och Planteringsförening har donerat skulpturen. Det är av ovärderlig betydelse för Malmö stad och dess människor att det sedan 1881 har funnits en ideell och opolitisk sammanslutning som denna. Föreningen är lite äldre än idén om bibliotek för hela folket. Men vi stammar från samma tankesätt och det finns gemensamma ideologiska utgångspunkter mellan biblioteket och föreningen vars formulerade ändamål är: att bevara, vårda, levandegöra och vidareutveckla kulturarvet i Malmö.