Det var ett av de spår i tiden, som lyftes fram av professor David Nicholas under Biblioteksdagarna på Gotland. Förhoppningsvis kan vi undgå en fullständig härdsmälta genom att arbeta proaktivt och medvetet med utveckling av bibliotekarieprofessionen, så att den blir ett tydligt arkiv i framtidens bibliotek. I det digitaliserade samhället behöver bibliotekspersonalen tänka nytt, göra annat, gå nya vägar, reflektera över upptäckterna och medverka till att identifiera en alternativ professionell medvetenhet. Det gör man riktigt bra på Digitala Biblioteket i Malmö, där Suzanne Ahrling, Nanna Ekman och Mats Nordström dagligen är ute på digitala expeditioner, där de upptäcker kanaler, som skapar förbindelser mellan tidens moderna biblioteksanvändare och deras älsklingsbibliotek. Du kan läsa deras digitala berättelse här nedan:

Vi älskar människor och möten

Vi är Digitalt Innehåll och Dialog på Stadsbiblioteket. Vi har arbetat tillsammans i ungefär två år och vår uppgift är att utveckla den digitala kommunikationen.

När Paul Auster i våras klev upp på stadsbibliotekets internationella författarscen stod vi bland bokyllorna med våra filmkameror för att livesända evenemanget. Stadsbiblioteket var fullsatt med förväntansfull publik och ännu fler digitala besökare från hela världen följde oss i direktsändning. Eftersom vi veckan innan hade skaffat oss ett Bambuser Pro-konto upptäckte den digitala publiken snart att det gick att chatta med oss. De pratade först med oss, men snart också med varandra om framträdandet och Austers författarskap. Sändningen ligger kvar i filmarkivet på Bambuser och sedan mitten av maj har den setts mer än 1400 gånger. För den som vill ha med sig Paul Auster i öronen går det också att ladda ner en ljudinspelning från evenemanget.

Vi hade ett intensivt arbetspass denna majkväll, men vårt arbete kring besöket började långt tidigare. När det tillkännagavs att Auster skulle komma till Malmö började vi med att bygga en sida på webben där vi presenterade författaren och hans senaste bok. Eftersom Författarscenens koncept också innefattar ett försnack någon vecka innan filmade vi projektgruppen när de pratade om författarskapet. Resultatet publicerades på webben och i vår Youtube-kanal. Via Facebook och Twitter informerade vi om programmet veckorna innan men också som en puff precis innan livesändningen. På Facebookeventet anmälde sig mer än 200 personer. Vi uppmärksammade också att Paul Austers besök var omtalat på twitter och i olika bloggar dagarna innan.

När publiken började strömma till någon timme innan programmet spelades en speciellt sammansatt musiklista i spotify. Framme vid scenen visades ett bildspel på stora skärmar som innehöll bilder från tidigare och framtida författarbesök. Förutom att filma och spela in ljudet fotograferade vi också. Bilderna används för kommande bildspel, på hemsidan och i ett album på Flickr.

Det här är ett exempel på hur vår arbetsprocess kan se ut. När vi började vårt arbete på digitala biblioteket för två år sedan skapades vår grupp med det primära uppdraget att utveckla bibliotekets digitala närvaro. Behovet hade ökat snabbt och användarna förväntade sig att biblioteket skulle finnas på nätet och ta plats i det nya nätsamhället.

Vi gavs goda möjligheter att själva tolka detta behov. Vi började arbeta med att bygga en ny webbplats för biblioteken under malmo.se. Detta satte igång tankar hos oss om dialog och om hur vi skulle kunna möta våra användare på andra ställen. Nyfiket gav vi oss ut bland nätets alla mötesplatser.

”Sociala medier kan inte teoretiseras bara göras” – Brit Stakston.

Som exemplet i inledningen illustrerar använder vi oss idag av en mängd olika digitala kanaler för att skapa mervärde kring biblioteksverksamheten. Vi testar oss fram och vill befinna oss där människor är just nu. Vi väljer mötesplatser där vi kan synas och har möjlighet att skapa en relation till användarna. Vi utgår från gratistjänster och där vi upplever ett mervärde skaffar vi oss ett betalt pro-konto.

Olika kanaler ger oss olika möjligheter att tillgängliggöra innehållet och möta våra användare. Vi bygger ett nät av korslänkar för att skapa ett sammanhang och ge användarna olika möjligheter att kommunicera med oss. Webbplatsen är alltid hjärtat i vår verksamhet.

Vårt arbete kan bli hur stort som helst. Det förväntas av oss att vi hela tiden skapar nytt innehåll och är beredda på att kommunicera på nya sätt, det räcker inte att bara vara närvarande. Detta kräver ett stort mått av planering, men också improvisation, nyfikenhet och lust att ständigt lära nytt. Det vi erbjuder är nya kanaler för det klassiska biblioteksarbetet, men i ännu högre grad arbetar vi med att stärka relationen till våra användare och öppna upp för kommunikation.

Hela världens lilla älskling

”Men åh! min lilla älskling Stadsbibblan i Malmö …”

Johanna Ögren/ Bokhora

Alla relationer kräver samspel och bygger på förtroende. För att våra användare ska vilja ha en relation med oss behöver biblioteket och vi som avsändare formulera en tydlig identitet. Det är tydligt att malmöborna älskar sitt bibliotek och vi känner att det är ett viktigt förtroende att vårda.

Vi bjuder in användarna till våra mötesplatser men är också aktiva i de kanaler som är populära just nu. Nätsamhället är en föränderlig och dynamisk miljö som kräver att vi är observanta och har koll på läget.

För våra användare är det viktigt att vi har en aktiv webbplats och vi märker att deras besök på sajten följer vårt uppdateringstempo. Tekniken bakom webbplatsen begränsar möjligheten till direkt dialog och är en av de ursprungliga anledningarna till att vi sökte oss till andra kanaler. På webbplatsens förstasida finns ett fönster till vårt twitterflöde. I början använde vi twitterkontot för snabb information om biblioteken och för att lyfta innehåll på vår gemensamma webbplats. Med tiden har twitteranvändarnas beteende förändrats och idag är twitter en av våra snabbaste och viktigaste kommunikationskanaler. Här svarar vi på direkta frågor, men kan också fånga upp användarnas funderingar kring biblioteket. Här är snabbhet a och o – och det kräver att vi är närvarande och flexibla. Eftersom kommunikationen på twitter begränsas av att man bara kan skriva 140 tecken per inlägg kan det vara svårt att jobba med en fördjupad relation med användare just där.

Det är betydligt enklare på Facebook där vi kan vara mer personliga och aktivt arbeta med bilden av bibblan. Här vill vi vara vänliga, sympatiska och roliga och tillsammans med våra facebookfans skapar vi en trevlig stämning. Det är särskilt viktigt att det är stadsbiblioteket man pratar med och inte oss som skriver på sidan. Vi har lärt oss att användarna tydligt uppskattar att vi är prestigelösa i vårt tilltal och att Facebook inte är en kanal för traditionell marknadsföring. Däremot gillar de när vi frågar efter deras åsikter.

En annan viktig kanal där vi möter många användare är Youtube. Film är ett effektivt och tillgängligt medium som vi använder i allt oftare för att nå olika målgrupper. Vi gör film för både inspiration och information. Att skapa film är en tidskrävande process där man bör ha ett tydligt syfte med sina projekt.

Vi använder oss också av flera olika sociala medier för att visa den stora kompetens och bredd som finns bland våra kollegor på stadsbiblioteket. I läsdagboken på Bokcirklar.se och i Spotifys spellistor ger enskilda medarbetare personliga bok- och musiktips som många använder sig av och tycker om. Bibliotekets stora trovärdighet förstärks när personalen träder fram och vågar vara personliga.

Vår erfarenhet är att man måste våga släppa taget och riskera att misslyckas. Ska kommunikationen bli framgångsrik krävs det att man har tillit till sig själv och sina användare och inte är rädd för dialog och diskussion. I vårt arbete skapar vi förutsättningar för alla att fördjupa sin personliga relation till biblioteket. Alla ska kunna hitta sitt eget Darling Library hos oss!

Följ oss gärna på @DIDlab

Nanna Ekman, Suzanne Ahrling,  Mats Nordström