Omfånget av digitalt innehåll på nätet exploderar. Google har nu scannat in 10 miljoner böcker och fortsätter i ett tätt samarbete med stora amerikanska bibliotek. De svenska och andra europeiska rättighetsinnehavarna har kämpat stenhårt mot Googles problematiska praxis, som är att scanna in böcker utan att ha ingått avtal med förlagen.

Nyligen har Google böjt sig för de svenska förläggarnas krav och har gett upp om att ta med svenska upphovsrättsskyddade böcker i sitt megastora bokprojekt. Det kan man kalla en svensk seger! Men kanske är det ändå inte så enkelt. Sett i ett litet större perspektiv är det en stor svaghet att stå helt utanför. Det är därför viktigt att hitta former för digitalisering av svenskspråkig litteratur som gör det möjligt att på samma gång tillmötesgå rättighetsinnehavares behov och samhällets behov av att erbjuda befolkningen fri och jämlik tillgång till digitalt innehåll på biblioteken.

Biblioteken kan inte var för sig lösa de upphovsrättsliga utmaningarna. De måste klaras av genom en handlingskraftig nationell samordning, vilket är en akut angelägenhet. Innan upphovsrättsvillkoren är färdigförhandlade är det inte möjligt att säkra användarna fri och jämlik tillgång till digitaliserad information, vilket är en förutsättning för att biblioteken ska bli framgångsrika i framtiden.

Det lokala folkbiblioteket måste se sig självt som en liten del av det stora nätverket. En del av helheten, som både kan dra in världens bibliotek i ett lokalt sammanhang och själv bidra till att skapa digitalt innehåll, särskilt med en lokal utgångspunkt. Att låta användarna vara medproducenter, med inspiration från wiki-modellen, är en självklar väg att stärka bibliotekets roll som epicentrum för lokal förankring och utveckling av en gemenskap, samtidigt som man producerar för världen.

Inom EU har det tagits ett självständigt initiativ om digitalisering för att utveckla Europas digitala multimediabibliotek. Även ett världsomspännande bibliotekssamarbete är under uppbyggnad. ”Worldcat” är namnet och visionen är att skapa ett globalt nätverk av innehåll som gör det möjligt för var och en att lokalisera och rekvirera från alla deltagande biblioteks samlingar. Till skillnad från Google är Worldcat under offentlig kontroll. Det ger en principiell garanti för pålitlighet, transparens och kvalitet.

Värdet av att investera i Worldcat stiger i takt med att de deltagande biblioteken skaffar sig fler möjligheter att ge tillgång till elektroniska resurser och digitalt innehåll. Hittills har 100 miljoner unika exemplar registrerats. Det handlar om talrika format, på flera hundra språk. Här finns en fantastisk källa att ösa ur för det mångkulturella biblioteket. Tekniken och idéerna är så starka att gamla vanliga tankesätt inte ska ställa hinder i vägen för ett gemensamt utnyttjande av världens immateriella rikedom.

Bara 20 – 30 % av åhörarna räckte upp handen när Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan, frågade hur många som skulle vara positiva till en klättervägg på Stadsbiblioteket. Det var vid en offentlig paneldebatt om Stadsbibliotekets framtid.

Det är ingenting konstigt med en tveksam inställning till klättervägg och det är ju också bara en idé, som kanske aldrig blir verklighet. Efter mötet kom jag ändå att tänka på: hur skulle stämningen ha varit om publiken hade bestått av 250 barn i åldern 9-16 år? Förmodligen ganska annorlunda, med hänsyn till den oförbehållsamma aptit på livet som lyckligtvis kännetecknar yngre medborgare.

Därför ligger det nära till hands att söka nya former i framtidens arbete med brukarmedverkan, sådana som passar in i bibliotekets vision att vara något för alla. Det betyder att vi måste hitta nya metoder för att ge alla möjlighet att ha inflytande över bibliotekets prioriteringar, även Malmös barn.

I biblioteksstrategin skriver vi:

Biblioteket är “The Great Good Place”. Vi ska skapa tillgänglighet utan hinder. Vi ska öppna dörrarna och skapa fler ingångar till byggnaderna. Vi ska också införliva platsen utanför biblioteket och försöka binda ihop de inre och yttre rummen.Vi vill expandera mötesplatsen – i tid (ökade öppettider), rum (ut i park, simhall, razzior) och i Malmöbornas hjärtan (delaktighet, mat, värme, engagemang). Besökarna ska uppleva något nytt varje gång de kommer.

Vad betyder egentligen en barnanpassad miljö?

Idén om ”Great Good Places” har formulerats av den amerikanske antropologen Ray Oldenburg. I korthet går den ut på att identifiera vilka kvaliteter mötesplatser ska förses med för att vara attraktiva för många olika människor med många olika intressen – beroende på ålder, etnicitet, utbildning osv.

Mötesplatser som fungerar bra, kännetecknas av ett stort utbud av möjligheter. Under hösten har biblioteket organiserat en ”familjehelg” som hade just detta syfte. Vid det tillfället kom 40% fler besökare till biblioteket jämfört med en genomsnittlig helg. Så det blev en god uppslutning.

Familjerna gav uttryck för sin entusiasm över helgens många valmöjligheter. En mor sa till exempel till sin dotter: ”Tänk vad mycket vi har fått vara med om på biblioteket idag. Först har vi varit på sagostund och sedan på hiphop-konsert och nu ska vi gå och låna böcker…” Den sortens resonemang bekräftar för oss på biblioteket vikten av att skapa ramar för upplevelser som ger nya erfarenheter och ny kunskap.  

Barn är bra på att göra mer än en sak. De är multifunktionella, och gärna med flera samtidiga aktiviteter. Många barn behöver också kroppsliga utmaningar i kombination med intellektuella processer. Tendensen i utvecklingen av barnbibliotek präglas av detta faktum.

Idag etablerar biblioteken verkstäder och workshops, där barnen själva kan skapa. Man kan till exempel spela in sin egen film, lägga in boktips på nätet och mycket annat. Om man vill ha lugn och ro kan man söka skydd i stora mjuka ligg- och sittmiljöer där man kan lyssna till musik eller ljudböcker eller bara slappna av. På andra ställen kan man spela spel, leka, träffa vänner, tala med vuxna. Allt detta, utöver upplevelser med böcker, gör kanske folkbiblioteken mer betydelsefulla än någonsin som mötesplatser med fria resurser för barn. I detta sammanhang skulle en klättervägg faktiskt vara ett alldeles utmärkt supplement.

Av Elsebeth Tank, stadsbibliotekarie

Det är knappast någon överraskning att biblioteksutveckling är viktigt för oss som jobbar på Stadsbiblioteket. I Malmö intresserar vi oss aktivt för andra bibliotek i och utanför Sverige och också för angränsande samhällsområden som har, eller med stor sannolikhet kommer att få, betydelse inom vårt område. Inspiration och ny kunskap stärker vår kapacitet och ökar våra chanser att ge alla Malmöbor från 0 – 100 år ett bra och angeläget bibliotek för pengarna.

De nya idéerna för  Stadsbiblioteket 2009 – 2012 är formulerade i strategin: The Darling Library in the World – ditt liv, dina drömmar, ditt bibliotek. Bloggen är uppkallad efter strategin, och har hittills varit ett internt arbetsredskap i strategiutvecklingen. 

Den offentliga biblioteksdebatten har visat att många har passionerade synpunkter att bidra med. Biblioteket blir starkare och bättre genom ett ökat samspel med sin omgivning. Därför arbetar vi med att förbättra medborgares och användares möjligheter att systematiskt få ta aktiv del i Stadsbibliotekets liv. 

Att stärka Stadsbiblioteket på nätet är en del av framtidens biblioteksliv. Att öppna denna blogg för offentligheten är en annan – ganska blygsam – del. Bloggen ska tjäna som kanal för reflexioner och tankar om bibliotek, kunskap och kultur. Alla kommentarer som respekterar de allmänna etiska spelreglerna är mycket välkomna. Läs mer om spelreglerna här. 

Jag kommer att vara den flitigaste skribenten på bloggen, men det kommer också att bli bloggplats till andra i bibliotekets ledningsgrupp som har lust att ta över då och då. Bloggen är ett försök. Efter ett halvår kommer vi att utvärdera bloggen och avgöra om den ska fortsätta. På litet längre sikt kommer flera biblioteksanställda att blogga inom sina respektive intresseområden. 

Välkommen till Stadsbibliotekets blogg – gläd världen med din kommentar, redan idag!

Elsebeth Tank